Lagar

Dataskyddförordningen - GDPR

Vad innebär GDPR

Dataskyddsförordningen - GDPR (The General Data Protection Regulation) har till syfte att skapa ettlikvärdigt skydd av personuppgifter över hela Europa. 

Integritetsskyddsmyndigheten verkar för att skyddet fungerar(sep-20). (Nytt namn från 1 januari 2021, tidigare Datainspektionen)

Mycket i dataskyddsförordningen liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen.

Lång beskrivning :) IMY:s GDPR som fulltext

Kort beskrivning:

Syfte:
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter.
2. Denna förordning skyddar fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

Materiellt tillämpningsområde:
1. Denna förordning ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register.
2. Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som
a) utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten,
b) medlemsstaterna utför när de bedriver verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i EU-fördraget,
c) en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll,
d) behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten.

Territoriellt tillämpningsområde
1. Denna förordning ska tillämpas på behandlingen av personuppgifter inom ramen för den verksamhet som bedrivs på personuppgiftsansvarigas eller personuppgiftsbiträdens verksamhetsställen inom unionen, oavsett om behandlingen utförs i unionen eller inte.
2. Denna förordning ska tillämpas på behandling av personuppgifter som avser registrerade som befinner sig i unionen och som utförs av en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde som inte är etablerad i unionen, om behandlingen har anknytning till
a) utbjudande av varor eller tjänster till sådana registrerade i unionen, oavsett om dessa varor eller tjänster erbjuds kostnadsfritt eller inte, eller
b) övervakning av deras beteende så länge beteendet sker inom unionen.
3. Denna förordning ska tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av en personuppgiftsansvarig som inte är etablerad i unionen, men på en plats där en medlemsstats nationella rätt gäller enligt folkrätten.

Definitioner

I denna förordning avses med

1. personuppgifter: varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet,

2. behandling: en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring,

Artikel 85
Behandling och yttrande- och informationsfriheten
1. Medlemsstaterna ska i lag förena rätten till integritet i enlighet med denna förordning med yttrande- och informationsfriheten, inbegripet behandling som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

GDPR innehåller regler som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället.
innehåller regler som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället.

Dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar inte verksamheter med utgivningsbevis. Förordningen tillåter, precis som det tidigare dataskyddsdirektivet, att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Förhållandet till den svenska yttrandefrihetsgrundlagen är alltså oförändrat.

GDPR gäller inte för rent privat behandling av personuppgifter.

Upphovsrätten (copyright)

Vad innebär upphovsrätten

En kort beskrivning är att en person som har skapat ett verk med vissa särpräglade kvaliteer har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Ensamrätten innebär också att personen har en ekonomisk rätt och kan få skadestånd om någon bryter mot lagen.

Reglerna inom upphovsrätten ger tonsättare, kompositörer, konstnärer och en hel rad andra kreativa skapare, i lagen kallas de upphovsmän, rätten att bestämma hur deras verk får användas. Detta innebär att en upphovsman kan ensam bestämma om, när eller hur verket ska användas.

Upphovsmannens rätt att ensam bestämma över sitt verk uppkommer, utan formaliteter, helt automatiskt i samma ögonblick som verket skapas. Detta innebär att copyrightsymbolen © som ofta används saknar rättslig betydelse i Sverige, men den kan ändå tjäna ett syfte genom att påminna andra om att upphovsrättens regler finns.

Hur länge är ett verk skyddat?

Skyddstiden för ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Detta innebär att om en författare avled i mars 2000 är hela dennes produktion (oavsett utgivningsår) skyddad till utgången av 2071. För anonyma verk är skyddet 70 år från offentliggörandet. Efter det att skyddstiden utgått är verket fritt att använda.

Vad får kopieras för privat bruk

Lagen tillåter att enskilda personer kopierar upphovsrättsligt skyddade verk för privat bruk utan att be upphovsmannen om tillstånd. Privat bruk innebär kopiering för sitt eget, sin närmaste familjs och vänkrets privata bruk. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk, men rätten kan även i vissa fall innefatta kopiering för att utföra en arbetsuppgift.

Endast mindre omfattande verk eller begränsade delar av verk får kopieras för privat bruk. Definitionen av vad som ska anses som begränsad skiljer sig naturligtvis från fall till fall, men att kopiera hela böcker eller större mängder av en dikt är inte tillåtet.

Vad får inte kopieras för privat bruk

Det finns dock undantag från rätten att producera enstaka exemplar för privat bruk. Rätten till privat bruk omfattar inte rätt att uppföra byggnadsverk, framställa exemplar av datorprogram, eller framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Inte heller ger den rätt att för privat bruk låta en utomstående framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, framställa bruksföremål eller skulpturer, eller genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk.

Publicera texter på internet

När du och dina elever lägger ut texter på internet, heter det enligt lagen att ni överför texterna till allmänheten. Detta har upphovsmannen ensamrätt att göra. Det mest säkra är alltså att publicera texter som ni själva har skrivit och som ni själva har upphovsrätten till, oavsett om ni har tänkt lägga ut materialet på skolans hemsida, i webbtidningen, på intranätet eller skicka ut det i ett elektroniskt nyhetsbrev.

Andras texter
Om du vill publicera en text som någon annan har författat, bör ni först fråga den personen om lov. Att citera går förstås bra, men inte att lägga ut en hel text utan tillstånd från upphovsmannen. Om ni har fått lov att använda en upphovsrättsskyddad text, så tänk på att ni också behöver tillstånd för att ändra i texten.

Gamla texter
Det går bra att använda texter där skyddstiden gått ut, det vill säga när det har gått 70 år sedan upphovsmannen dog. Om det är texter i översättning är det viktigt att komma ihåg att även översättaren har upphovsrätt.

Fria texter
Det går bra att använda många av de texter som är licensierade under Creative Commons och liknande avtal. Var först noga med att se efter vilka villkor som gäller för användningen. Det finns också webbarkiv med fria texter, men läs gärna instruktionerna innan du laddar ner något.

Allmänna handlingar som till exempel lagar och förordningar (men inte de eventuella dikter, bilder och kartor som ingår i handlingen) går också bra att använda.

Citera text

Texter får citeras muntligt och skriftligt. I lagen står inte exakt hur långt ett citat får vara – utan att det skall ske ”i enlighet med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet”. Det vanliga är att citera en eller ett par meningar, för att illustrera eller understryka något i den egna texten.

Tänk på, när du citerar, att

• använda den exakta ordalydelsen.
• berätta varifrån du har hämtat citatet (författare/titel/webbsida).
• använda citat för att belysa något, inte för att förbättra din egen text.
• du har rätt att referera en text, det vill säga att med egna ord berätta vad texten handlar om, men du får inte skriva av hela texten och kalla det citat.

Publicera bilder på internet

När du publicerar något, till exempel en bild, på internet, i en blogg, på skolans intranät eller i skolans webbtidning, så heter det med en juridisk term att ni överför bilden till allmänheten. För att få göra detta behövs i de allra flesta fall upphovsmannens tillstånd.

Andras bilder
Är det någon annan som äger upphovsrätten till bilderna bör ni först fråga den personen om lov, innan ni börjar publicera. Om det gäller en bild som ni har hittat på internet och som ni vill återanvända, hör av er till tecknaren/målaren/fotografen och fråga om det är OK. Hittar ni inte namnet på upphovsmannen, kontakta istället den person som ansvarar för webbplatsen där ni har hittat bilden.

Egna bilder
Om det är era egna bilder eller fotografier har ni själva rätt att göra vad ni vill med dem.

Om ni fotograferar någon annans upphovsrättsskyddade material bör upphovsmannen tillfrågas innan det läggs ut på webben. Om ni däremot tar ett fotografi där någon annans bild ingår i som en obetydllig detalj i bakgrunden behöver ni inte tillstånd från upphovsmannen.

Bilder på människor (se Personuppgiftslagen och Datainspektionen)
Om ni har fotograferat människor kan det dock vara artigt att fråga de avfotograferade personerna om lov, innan ni lägger ut deras porträtt på webben. Om ni har fotograferat människor och vill publicera bilderna på en vanlig hemsida (och utan att det är i ett kränkande sammanhang) kräver inte PUL (personuppgiftslagen) att du frågar om lov. Men det kan naturligtvis vara artigt att göra det. OBS! I reklamsammanhang krävs alltid samtycke för att få publicera namn och bild på person.

 

Copyleft

Vad innebär copyleft

Copyleft är en grupp av licenser för verk som skyddas av upphovsrättslagen. Copyleft betyder att den som har upphovsrätt kan ge andra användare den oåterkalleliga rätten att fritt distribuera (även sälja) och modifiera verket under förutsättning att även dessa kopior och varianter omfattas av samma licens när de sprids.
Några exempel på programvarulicenser som använder copyleft är GNU General Public License(GPL). Exempel på copyleftlicenser för andra verk än programvara,är Creative Commons licenser.

Creative Commons

Vad är Creative commons och vad har de för symboler

Creative Commons är en ideell organisation som utvecklat Creative Commons copyleft-licenser.

Ikon	Förkortning	Namn	Förklaring
	by	Erkännande	Tillåter andra att sprida materialet under förutsättning att upphovsmannen anges.
	nc	Icke kommersiell	Får ej användas för kommersiella syften.
	nd	Inga bearbetningar	Verket får inte bearbetas.
	sa	Dela lika	Bearbetade versioner av materialet får endast spridas under en samma licens.

Ikoner	Kortform	Betydelse
	by	Erkännande
	by-sa	Erkännande, dela lika (liknande, men inkompatibel med GPL)
	by-nd	Erkännande, inga bearbetningar
	by-nc	Erkännande, icke kommersiell
	by-nc-sa	Erkännande, icke kommersiell, dela lika
	by-nc-nd	Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar

Ovanstående 2 tabeller hämtade från Wikipedia's Creative Common sida, enligt licens by-sa.


Fotosajten Flickr använder CC. När du laddar upp bilder kan du ange vilken typ av licens bilderna ska ha beroende på vad du vill tillåta andra att göra med deina bilder.

CC0 “No Rights Reserved”
Du kan bara sätta CC0 på dina egna arbeten och arbeten som inte har